Jag hade bestämt mig för att ta det lite lugnt på lydnadsfronten ett litet tag, låta både Lycka och mig själv vila lite. Jag är lite rädd för att jag ska tappa träningssuget om jag tränar för mycket (men det verkar inte som att det går?). Jag hade i alla fall bestämt mig för att inte träna med henne alls den här veckan. Men så var jag inne i stan, i närheten av Västerås BK, hade hund och träningsgrejor i bilen, och där någonstans brast min självkontroll ;-) Vi gick igenom alla moment förutom vittring och fjärr (som inte är redo för att tränas någon annanstans än hemma i lugn och ro). Vissa moment har hon provat förut, andra påbörjade vi idag. Jag måste säga att hon imponerar på mig! Det är verkligen månader kvar innan det ens är att tänka på att komma ut på tävling, men hon kan mer än jag tror och det hon inte kan snappar hon upp fort! Jag gissar på att det kommer hänga på fjärren och vittringen om det blir 3 eller 7 månader innan en klass 3 debut. Första rutan på klass 3 avstånd. Jag är helt klart för att variera avståndet till rutan redan i inlärningen, men Lycka har ju inte kunnat rutan fören typ 2 veckor innan klass 2 tävlingen, och då ville jag hellre säkra upp inför tävlingen. Så det får vi ta nu istället! =) Första passet med inkallning m. ställande också. Jag har inte velat lägga in det tidigare med risk för dåligt tempo i den släta inkallningen. Jag har bestämt mig för att använda handtecken. Hon har lite svårt för att byta tanke från fart till stopp, men hon köper ändå handtecknet och använder en fin tekning med mycket muskler för att stanna, me like! Första passet med hopp apport också! Hon hade lätt för att hoppa ut och ta den men sprang runt på vägen in, då påminde jag henne med ett "hopp" när hon var på väg tillbaka, det verkade hon köpa och plötsligt förstod hon vad jag var ute efter. Jag lade också in lite baklänges kedjning men det var inte lika stor hjälp för henne som att jag sa hopp. Hon verkade förstå sig på momentet mot slutet! Metallapportering är ett moment hon har gjort förr! Ett litet snett sitt, men ingångarna är ju något vi jobbar på... Tempot var lite sisådär också men det får jag nog beskylla hennes matte för, hon orkar inte köra gasen i botten hur länge som helst... Det andra vi påbörjade var:
Sitt i grupp (själva), det var inga problem, för även om vi inte har tränat det som moment så har hon fina grundfärdigheter i stadga! Platsliggning med dold förare. Det har jag inte vågat prova innan för jag har varit rädd att få (tollar)ljud där och kända att det är bättre att bli klar med klass 1 & 2 och i sådana fall ta problemet när vi måste. Vi tränade bara superkorta stunder men hon verkade tycka att det var helt ok = Hon brydde sig inte alls utan låg fint! Jag var rädd att hon skulle lyfta hakan när jag försvann (och undra vart jag tog vägen) men inget sånt (även om hon lyfte hakan någon gång ändå...) utan lika lugn och trygg som vanligt! Emelie var sällskap och 1:a filmare, Hector var sällskapets fryslort ;-) |
Archives
February 2020
Kategorier
All
|