I lördags var det dags för en ny lydnadstävling - Undantaget inkallningen var det en riktigt fin runda vi fick till och jag kände mig väldigt nöjd.
Gruppmomenten låg sist men med 235p utan dom kände jag mig väldigt lugn. Sittet gick bra, ligget trodde jag gick bra men det visade sig att hon hade ställt sig upp och sen lagt sig på samma punkt igen... Slutresultat 253p och 3 från förstapriset. Men ska jag vara helt ärlig så känns det varken som det ena eller det andra. Jag borde vara nöjd över det som gick bra - men det är jag inte. Jag är bitter över platsen, det är jag (såklart!) men jag känner mig ändå rätt så ambivalent. Däremot känns det som att det är dags att fatta ett beslut på riktigt. 1 - Bara köra på och anmäla till ny tävling. 2 - Ta ett uppehåll på riktigt och försöka tycka att det är kul att tävla igen. 3 - Inse att vi inte räcker till, sluta med lydnad och pyssla med annat istället. Ena stunden är det solklart alternativ 1, nästa alternativ 3. Det jobbiga är att trots att jag var tävlingsledare i eliten igår och provkörde ringarna med Lycka (som brukar kicka igång träningssuget som tusan) har jag faktiskt ingen lust till att träna..? Jag funderar på. Vi kan ju börja med att konstatera att det inte bloggas särskilt flitigt. Det har inte hänt så mycket spännande, mer än att vi har tävlat en del - och det tänkte jag avhandla nu. Det har säkert inte undgått någon (som läst bloggen förut) att vi har haft problem i klass 3. I maj förra året trampade jag på Lyckas svans på en tävling och hon blev jätterädd, sen gick hela förra året åt till att försöka rädda upp det. Jag funderade ett par gånger på att lägga ner lydnadstävlandet för hon blev så otroligt låg/rädd i dom situationerna. Jag bröt och belönade på mängder av tävlingar (både officiella och inofficiella) men inget verkade hjälpa. Så tävlade vi hemma i början på december och hon var liksom med, glad och engagerad, däremot märktes det att vi försummat momentträningen och mycket falerade. Ny tävling i början på januari, den gången var hon alldeles för glad, och blev ganska nonchalant och utåtriktad, men jag var så glad över attityden att det kändes som en petitess. Drygt en månad senare var det ny tävling, för första gången bröt jag av besvikelse. Det kändes som att hon pekade finger och tyckte att hon klarade sig bäst själv. Här någonstans började det kännas som att lydnad kanske inte är våran grej. 2 veckor senare, ny tävling. Den här gången var hon väldigt engagerad och med mig och med en toppenattityd, men het som lava! Hon bara exploderade i allt och hade svårt för att hålla fast vid "jobba-tanken". Så igår var det dags för ny tävling (många tävlingar.........) och känslan innan var riktigt bra. Dagen innan hade vi hyrt hallen tävlingen skulle vara i och träningen gick toppen. Väl på tävlingen märktes det redan i gruppmomenten att hon skulle vara lika het som sist. För första gången valde jag att värma upp ordentligt inför en tävling - men det hjälpte inte riktigt. Våra starka moment funkade riktigt bra! Det är jag jättenöjd med, men dom svaga momenten var något av katastrofer... När vi väl fick protokollet kunde inte besvikelsen vara större: Som jag skrev, något av ett dåligt skämt...
Klart det är roligare att få ett självklart förstapris, men efter allt vi har gått igenom vore det skönt att bara hamna på rätt sida gränsen och kunna lägga klass 3 bakom oss....... Vi är anmälda till en tävling om 2 veckor men för första gången hittills känner jag nästan för att strunta i den. Jag pratade med en klok vän och som hon sa, såhär nära (poängmässigt) har vi ju aldrig varit ett förstapris innan, och det efter att vi la om träningen för bara ett par veckor sen, så egentligen borde vi köra på likadant och satsa till om 2 veckor. Och en del av mig vill det, en del av mig vill åka och träna ikväll (som planerat) och ta tag i att kunna fullfölja alla detaljer trots att hon är het. Men en annan del av mig orkar inte längre, en del känner att vi borde syssla med något annat. Jag vet att det inte kommer bli som det senare, jag vet att vi kommer köra på, men just nu just idag tänker jag vara bitter. |
Archives
February 2020
Kategorier
All
|