Jag snubblade över en intressant tråd på facebook som Eva-Marie Wergård startat. Tråden handlade om användandet av en "NRM" No Reward Marker. Det är alltså när man har signal/kommando för när belöning ente kommer, något som jag (och många med mig) kallar för felsignal.
Det var en väldigt intressant diskussion där flera menade att signalen kunde bidra till att bryta ner hunden, få den att tappa motivation och initiativförmåga. Jag tänker inte återberätta tråden, men den gav mig lite tankeställare. Vad är mitt syfte med felsignalen? Fyller den det syftet? Är det rimligt att ge det som tips till kursare utan att djupare förklara funktionen och syftet? I lydnaden ska hunden kunna utföra momenten utan verbal stöttning/bekräftelse, den ska även om något går tokigt behålla attityden och vara redo för nytt kommando som kan rädda poängen. Om hunden ska jobba på länge och frimodigt när föraren är tyst tycker jag att det blir svårt att bara ignorera felen och helt enkelt låta bli att belöna, då öppnar jag upp för en eventuell besvikelse i helhetsträningen när belöning uteblir. Jag ser min felsignal som ett sätt att göra det lite mer svart eller vitt, hunden ska veta att om jag är tyst så är jag nöjd, skulle jag inte vara nöjd med något som kommer jag tala om det, på det sättet vill jag komma undan en hund som är orolig för att något är fel, eller som själv känner att om momentet inte går som vanligt så är det fel. Jag vill på det sättet undvika en hund som själv lägger värdering i sitt utförande utan som bara är fokuserad på mig, vara lyhörd på kommandon och vara frimodig och full av självförtroende. Jag tycker att jag har uppnått det med Jippie. Hon har aldrig blivit besviken om något gått snett på tävling, så länge jag inte sagt att det är fel så är det ju inte det. En annan aspekt med att ignorera fel och "bara" göra om är att när hunden ser arbetet som självbelönande så blir det ingen skillnad på rätt och fel. Jag använder ofta fortsatt arbete som belöning, t.ex om hunden inte gör högersvängen i fotgåendet som jag vill så felar jag och gör om, när hon klarar det så går vi vidare. Just det tycker jag bygger mycket jävlar anamma hos hunden och en känsla av att efter felsignal, då jäklar ska det sitta! MEN, med Lycka använde jag nästan aldrig felsignal. Med henne kunde jag till och med belöna felaktigt utförande bara för att värna attityd och engagemang. Att använda felsignal tror jag förutsätter att: 1 - Hunden kan hantera det 2 - Du har tränat det på ett konsekvent och schysst sätt 3 - Du ser det som just en felsignal, ingen korrigering. Jag ger bara tips om felsignal till elever med hundar som jag tycker kommer klara det, men jag ska bli noggrannare med att även förklara min tanke med det! |
Archives
February 2020
Kategorier
All
|