Det pågår en storm på fb på grund av en diskussion i en grupp. Det jag har läst handlade om allt från etiken med stryphalsband till namngivning av vilka instruktörer/gurus som förespråkar "elak" hundträning.
Jag gav mig inte in i debatten. Efter år i hundvärlden (både online och in the real world) har jag insett att det aldrig finns någon vits med att ge sig in i diskussioner på ämnet. Alla är helt sålda på sin idé och diskussionerna är inte egentligen några diskussioner utan snarare människor som vägrar lyssna på andra, men som gett sig f*n på att övertyga andra om att JAG HAR RÄTT! I min värld är det inte särskilt komplicerat, mina hundar har inte valt att bo med mig men jag har valt att bo med dom. Det är alltså på mitt ansvar att allt vi gör tillsammans, vare sig det är morgonpromenad eller lydnadstävling, är trevligt! Respekt och ömhet skulle jag vilja säga är vad som präglar mitt hundliv. Att vara stygg och orättvis platsar inte i ekvationen oavsett om vi tränar på ett lydnadsmoment eller på jobbiga hundmöten. Visst finns det "brandsläckningssituationer" där man kanske får ta till något man aldrig annars skulle använda sig av, men det är just i nödsituationer där man räddar upp potentiell fara, i träningssituation ska man aldrig försätta sig i den sitsen att man måste ta till det för att lösa upp situationen! Om vi alla bara kan komma överens om att vara snälla, rättvisa, schyssta, och sluta utnyttja våra hundars stora önskan om att vara till lags, så kan vi sluta diskutera metoder och "gurus" och fokusera på att utvecklas med våra hundar istället! |
Archives
February 2020
Kategorier
All
|