För de som inte vet så har Embla haft problem med ett knä. För 2 år sedan drog hon av korsbandet när vi tränade agility. När korsbandet sen skulle opereras så skedde ett misstag och en sena i knät blev avskuren. Efter det följde en dryg månad i gips och ytterligare 3 operationer för att försöka få bukt men knät. Det blev tillslut helt ok, men inte bra... Så i söndags när vi var ute på promenad blev Embla plötsligt helt halt på det andra bakbenet, och jag bara visste att det var korsbandet. Jag började direkt fundera på hur det skulle bli att operera det knät när det andra knät inte är helt bra (Embla belastar det inte fullt ut och har ont till och från) och direkt kom tankarna att hon kanske faktiskt inte skulle klara det... Måndag morgon blev det att boka en veterinärtid och vi fick tack och lov komma in nästan direkt! Det var som jag misstänkte... Efter att det konstaterats att korsbandet var av och undersökning av det andra knät var gjort sa veterinären att hon inte med gott samvete kunde rekommendera operation, och det enda andra alternativet var avlivning. Man kan ju inte gå runt med trasigt korsband. Veterinären gick för att höra med ortopeden för att se vad hon tyckte - och nu följde 40 minuters rent helvete, där låg Embla sövd och jag trodde inte att hon skulle få vakna igen, jag trodde att jag skulle behöva åka hem med ett tomt koppel utan världens bästa Embla................... Ortopedens utlåtande: Om Emblas har fler bra dagar än dåliga (med gamla skadan) så tycker jag att vi försöker. En lättnad större än ord kan beskriva och plötsligt var det istället röntgendags och sen fick vi åka hem! Jag ville såklart få operationen gjord så snart som möjligt för att Embla skulle slippa gå och överbelasta den gamla skadan i onödan. Så hux flux på grund av att en annan operation blev inställd fick Embla opereras redan idag! Jag lämnade in henne i morse och sen har jag bara väntat på att dom skulle ringa så jag fick åka och hämta hem henne. När dom ringde fick jag veta att en komplikation hade tillstött, när dom skulle fästa kilen hade benet brutits... Det är förhoppningsvis bara en skitsak som inte kommer påverka läkningen alls, men det är ju fan att Embla ska råka ut för allt! På grund av komplikationen måste vi tillbaka till kliniken imorgon bitti, men för nu myser vi i soffan och vissa av oss jobbar på att nyktra till... ^_^
När Embla vaknar är hon förhoppningsvis pigg nog att äta lite kvällsmat och sen fick vi med lite extra smärtstillande som hon ska få innan vi går och lägger oss. Det känns som att jag har gråtit mer dom här 3 dagarna än de senaste 10 åren tillsammans... SNÄLLA låt det här gå vägen!!! |
Archives
February 2020
Kategorier
All
|