I början på året hade jag som ett litet eget mål att debutera i Elit med Morris på Gotland. När plötsligt gruppmomenten sket sig där i Maj när vi tävlade insåg jag att det var kört... Men så när jag efter tävlingen i Enköping efteranmälde mig till båda dagarna på Gotland föddes en liten idé om att OM vi skulle ta 1:a pris första dagen kanske vi faktiskt skulle testa på en Elit? Tisdagen innan vi åkte till Gotland tränade vi på konskick för första gången, jag har inte vågat träna på det med rädsla att han skulle få problem med rutan, men vi provade! Sen satte vi ihop hela rutan momentet och apporterings dirrigeringen. Dagen efter på Gotland tog vi 1:a pris och det var helt okej att flytta upp till Eliten dagen efter. Så på Torsdag förmiddag åkte vi och köpte koner (hade såklart inget sånt med mig på semestern) för att få ett till pass med elitmomenten (2 pass kan ju vara bra innan tävling ;-) ). Då på förmiddagen när vi skulle "plöja igenom" alla moment kom jag på att visst ja, inkallningen ska han ju ligga när jag lämnar, och visst ja någon ska ta på dom andra pinnarna i vittringen, och visst ja metallen är över ett hinder nu... Vi tränade lite och så åkte vi och tävlade på eftermiddagen! Några toppoäng blev det definitivt inte! Vi nollade inkallningen (han missade stå men gjorde ett kanonläggande =D ) och en liten tass kom utanför rutan /Dom andra poängen finns på Morris resultatsida/ men en enorm vinst var att han utförde gruppmomenten jättefint, för visst ja, på platsen ska dom läggas/sättas en och en. Han höll koncentrationen på topp ända fram till fjärren, och han hade samma glädja, fart och utstrålning som han alltid brukar ha! Det var ganska häftigt att för första gången få gå runt på en elitplan med Morris, efter allt slit, all tid, och alla steg bakåt stod vi äntligen där, redo att gå in och tävla i den högsta klassen, SOM JAG HAR LÄNGTAT! Nu dröjer det nog ett tag innan vi kommer ut för en "riktig" debut (det här var ju faktiskt bara en kul grej!) men vi ska ha desto roligare med att få ta tag i dom nya momenten! =D Vi invigde nya tävlingströjan på onsdagens klass 3 tävling.
Men här är en bild efter att vi har klivit av elitplanen och festat lite med köttbullar och leksaker =) Igår var vi och tävlade klass 3 i Fagersta. En miss från mitt håll gjorde att Morris låg igenom sitt i grupp, låg platsen fint. Resterande var ingen större katastrof men vi hittade inget direkt flyt på planen och poängen var det...hrm...lite snålt med. Däremot lyckades han totalkrascha in i hindret på apporteringen, såpass att jag han tänka tankar som; Om han inte bröt båda benen så kommer han i alla fall aldrig mer hoppa ett lydnadshinder! Men jo då han hoppade tillbaka. Känslan överlag genom momenten var inte jättetokigt men han var inte helt med och betygen speglade inte utförandet. Så den tävlingen glömmer vi!!!
Idag åkte vi istället till Enköping för att prova på nytt. Startnummer 1... 10 + 10 på gruppmomenten! Skönt efter vårens problem där, 3 tasstramp i sittet dock. Sen började vi med resten och det kändes jättefint, han var med mig och var fokuserad, följde fint mellan momenten och gjorde vad som förväntades. Tills hopp apporten.... Efter gårdagens *smäll* tränade jag förstås på det och belönade att han hoppade. Men idag sprang han runt på tillbakavägen. Det har han aldrig gjort, inte ens när jag började lära in det. Så jag misstänker att han kanske ömmade lite i nedslaget och valde därför att inte hoppa tillbaka, det kan ju såklart bara ha varit en "en-gång-är-ingen-gång" grej men något att hålla koll på! Sen vittringen, Morris paradmoment, han tog fel pinne, sprang kanske 2m mot mig innan han spottar ut den vänder, söker igen och "kommer hem" med rätt pinne. Jättetrist på 0:an men ändå bra tänkt av honom! Fjärren var tipp-topp!! Den har inte riktigt velat funka i kedjor utan det blir massor av förflyttningar, men inte idag! Dessvärre ett missförstånd i första skiftet så han ställde sig istället för att sitta, men det ordnade vi till fort, han kom fram ca 1dm i stå -> ligg men det var den enda förflyttningen! Jag är jättenöjd med kvällens prestation, men jäkligt bitter på dom 2 OERHÖRT retliga 0:orna... Nu letar jag revanschtävling!!! =) Lycka hälsar att när storebror inte kan så måste hon visa hur det ska gå till!! Det där med att man ska prestera för att få den platsen på pallen verkar hon dock ha missat ;-) Igår kväll satt jag och kollade på sbk-tävling efter lägre spår för att starta med Morris. Då insåg jag att om vi ska ta oss genom spåret gäller det att vi börjar träna också!! För er som inte vet det så har Morris ett ganska svalt intresse för spårarbete (viltspår undantaget). Han spårar väldigt flamsigt och med hög nos, egentligen letar han bara efter sina finfina pinnar... Jag kände att nu måste jag ta tag i det här och börja om från början. Idag lade jag ett spår åt honom som bara fick ligga drygt 40 minuter. Jag vet inte om det var det som gjorde susen eller om han bara plötsligt bestämt sig för att spår är kul, men han gick med nosen konstant i kärnan, tog alla vinklar kanonfint och framförallt tyckte han att pinnarna var litr blasé! Han lyfte pinnarna men spottade ut dom lika fort och en pinne gick han till och med rakt över! Kanske lite knäppt men jag är överlycklig att han missade en pinne!! Det innebär ju att spåret var mer värt än pinnarna, och det är ett enorm framsteg för Morris-pinnplockare!
Tjejerna fick också varsitt spår men utan pinnar och på en äng istället för i skogen. Embla är ju mattes spårstjärna så det är inte så mycket att kommentera ;-) Lycka har haft spårandet inbyggt från dag 1! Och snart är det dags att börja lägga in pinnar! :-) Idag hade vi bokat in en liten träningsträff i Kungsör, kedjeträning med kommendering och gruppmoment stod på schemat!
Jättenyttigt att komma ut på nya platser med okända hundar, jag säger hela tiden att jag sa bli duktigare på det men av någon anledning brukar det glömmas bort... Morris sitt i grupp var lite sisådär, han trampade en 4-5 gånger med höger tass. Det är ju OÄNDLIGT mycket bättre än det har varit när han suttit med okända hundar i "tävlingssituation" på ny plats, jag är jättenöjd med hur långt han har kommit på kort tid! Men jag måste inse att det är på just kort tid och anti-trampträningen är något som jag inte får glömma bort att träna på och framförallt passa på när jag har chansen att testa med nya hundar. Platsliggningen var fin vilket var jätteskönt, det var den första platsliggningen med okända hundar på ny plats sen tävlingarna i maj när han reste sig så fort jag lämnade honom... Resten av momenten då, ja vad ska man säga...Han var glad ;-) Det är inte optimalt för honom att ligga uppbunden medan jag kommenderade andra för att sen kliva in på planen, överspeadad var bara förnamnet! Men överlag skötte han sig bra, extra skönt för mig var att det inte fanns några tendenser till tjuvstart någonstans och jag såg till att dra lite på mitt kommande efter att "TL" hade sagt kommendera/kalla in. Vittringen som var en smärre katastrof när vi kedjade i tisdags (chockerande nog, han har nog inte tagit fel pinne på 1 år men tog då fel 2 ggr på rad...) var tillbaka till sitt fina klockrena utförande. Fjärren var den som fick lida idag... Han kom fram, ja nästan en hundlängd. Då valde jag att börja om, fela när han tog steg och när han gjorde ett toppenskifte hade vi träningsväskan 20 meter rakt bakom honom så han fick dra dit. Om det gav någon effekt eller inte vet jag inte men jag kan ju alltid hoppas ;-) Lycka hade minst sagt svårt för att koncentrera sig. Vi skulle göra linförighet, läggande och inkallning. Linförigheten gick inte alls! Jättekonstigt att se henne så men det var mycket som störde och framförallt Lyckas bästa kompis för dagen, en lite människovalp på kanske 1-2 år. Jag busade igång henne lite och sen gick läggandet och inkallningen okej. Men jag tror nog att jag glömmer Lyckas utförande idag och låtsas om att det inte ens hände. En gång är ingen gång =) Under helgen gick jag, Lycka och Morris kurs för Lillemor. Förutom att vi har haft väldigt trevligt, Lillemor är verkligen genomhärlig och väldigt lättsam som instruktör, och fått en massa träningstips så är jag fylld med inspiration! Jag vill bara TRÄNA-TRÄNA-TRÄNA!
Jag toklängtar till att få ta tag i elitmomenten med Morris (jag får ju såklart nu och vi har börjat men det känns roligare när vi faktiskt får starta i klassen), nu vill vi ur trean (och förhoppningsvis är vi det snart också...)! Och Lillemor stillade även min tävlingsstress med Lycka, vi tävlar när vi är redo, varken förr eller senare. Det var nog det nyttigaste för mig under helgen! Här följer några bilder från kursen, dessvärre inga bilder på Lycka från kursen men istället från träningen direkt efter =) Dom som har sett Morris "in action" vet att han gärna sitter och trampar när jag lämnar honom, det är alltså oavsett hur bra det andra ser ut, alltid automatiskt avdrag i sitt i grupp, sättande under gång, inkallning och ibland även apporteringarna.
Avdrag som är himla onödiga, och avdrag som vi inte kommer ha råd med när vi väl kommer till eliten. Jag har inte stört mig så mycket på det förut utan tänkt att äsch vi får rädda poängen på annat håll. Men nu är det allt jag ser! Och jag stör mig på det något fruktansvärt, kanske till stor del eftersom om det var jag som dömde så skulle jag dra mycket mer på det än domarna hittills har gjort, det ger liksom ett ofokuserat och otryggt intryck som jag inte gillar. Nu börjar det närma sig vad som förhoppningsvis blir vår sista start i klass 3 (lite "farligt" att skriva kanske men NU VILL JAG UR TREAN!) och det känns verkligen som hög tid att ta tag i problemet så att det ska vara åtminstone till 98% borta när vi startar i eliten. Jag har bestämt mig för att göra det i sann kupp-stil, idag har vi hunnit med 8 stycken antitramp träningspass... Målet är att han inte ska trampa en enda gång på sitt i grupp nästa tävling. Håll tummarna för att vi lyckas! Idag var vi på utförsäljning i en djuraffär och hittade rapporthalsband på 70% rea. Dom är ju inte direkt dyra från början men det har känts onödigt att köpa om vi inte ska tävla. Men nu köpte jag två! ;-)
Det innebär dock inte att jag har valt gren... :-) Hundarna fick oxöron, Morris var nog inte så sugen för han tuggar inte på det utan bär bara runt på det eller lägger sig med örat bredvid sig. Lycka blev nog lite förundrad över varför han gör så och hon sitter och tittar på honom och följer efter honom medans han går runt (hon kanske trodde att hon hade världens chans att stjäla det?).
Under tiden hinner Embla äta upp sitt öra och norpa Lyckas obevakade öra. Terrier 367 - 0 "Smarta" lydnadshundar Igår åkte jag , Lycka och Morris till Arboga för en briardträff. Det visade sig att det blev runt 12 pers med 17 hundar. Vi var vid något som hette Hjälmaredocka, ett jättefint område! Vi började med en promenad utefter vattnet sen fick dom hundarna som vill bada (Lycka hade naturligtvis redan hunnit doppa sig vid det laget) innan vi gick tillbaka för att fika lite. Väldigt trevligt initiativ och något vi gärna gör om igen! Efter drygt 3 timmar där åkte jag upp till klubben för att träna lite, och efter 3 timmar med en massa andra hundar hade Morris en ganska lagom nivå för att kunna gå in och göra gruppmomenten utan uppvärmning, men krämen räckte inte riktigt till för någon direkt superfart i apporteringsmomenten ^_^ MEN vad jag ville komma till var att han gjorde riktigt fina fjärrdirigeringar!! Han kommer fortfarande framåt en dryg decimeter i stå --> ligg, men det är det enda skiftet han flyttar fram i! *HURRA* Jag bjuder på några bilder från briardträffen, bara därför att jag förstår att ni såklart vill se bilder på mina toksöta hundar! =D När jag började planera för Morris brukskarriär var jag helt inställd på att vi skulle köra rapport. Han var färdig för en appell förra sommaren men vi hade även kört med C-station ett par gånger. När jag bestämde mig för att vi var redo för tävling fanns det inga tävlingar runt omkring, däremot fanns det appell i spår så vi körde på det istället, ungefär sen dess har jag velat kring vad vi ska syssla med!
Dom som umgås med mig ofta brukar sucka tungt när jag börjar prata om det, troligtvis eftersom det inte spelar någon roll vad vi kommer fram till - Jag kommer ändå fortsätta vela! Nu har jag börjat planera för en lägrestart och hjärnan går på mer än högvarv. Den största anledningen till att jag inte vill köra spår är att Morris tycker inte att det är överdrivet kul. Om vi har haft ett längre uppehåll med spårträningen så brukar det första och ibland andra spåret gå fint, sen tröttnar han och börjar slarva så det bara skriker om det! Visst skulle jag kunna bara göra ett långt träningsuppehåll för att sen prova att tävla, men dels tycker jag inte om att tävla så oförberedd och dels är det nog lite 50/50 om det går bra eller inte så det känns inte jättelockande... Rapporten tycker Morris är jätteroligt!! Men jag tycker att det är lite läskigt med dels en enorm skaderisk med en Morris springandes genom skogen som en missil, och dels därför att man hör om hundar som stannar på sträckorna och flyger på de andra hundarna. Jag skulle ju helst vilja hinna med en lägre under hösten så jag vet hur det känns och sen kan träna vidare till våren, det känns liksom dumt att missa en brukssäsong och bara skjuta på det hela ännu mer! Imorgon ska vi träna rapport (för första gången sen förra sommaren) så får jag utvärdera därifrån hur avlägsen/nära en tävling känns och om jag ska satsa på rapport eller kanske chansa på spår! Hur har ni valt gren? |
Archives
February 2020
Kategorier
All
|